Käpp rätt åt helvete!
Så skulle man milt sagt kunna uttrycka sig. Jag är så otroligt konfunderad just nu, tack vare min granne. Våran granne som bor precis brevid oss är en dam på ca 70 års åldern. För ett par veckor sen gick hennes make bort, och jag har sedan dess varit inne och hälsat på henne ett par gånger och bland annat kört henne till affären osv. Då jag har tyckt synd om henne och velat ge henne lite sällskap. Senaste veckan har jag haft otroligt mycket att stå i, på grund av renoveringen och så vidare. Hon har frågat ett par gånger om vi ska dricka kaffe, eller prata lite och jag har sagt någon annan dag. Innan ikväll satt jag och skrev lite ansökningar på datorn och så plingade dörren till, Voila`: Där står min granne, otroligt onykter och frågar om hon får komma in. Jag som kände att jag inte orkar det här ikväll, och dessutom har svårt för fulla vuxna människor som stinker sprit (av sina orsaker) säger till henne att jag har mycket att göra. Då blir hon plötsligt otrevlig och säger att jag inte är en bra människa, och att jag bara säger "en annan dag" hela tiden och att jag inte ordagrannt men ungefär kan dra åt helvete och säger "då tackar jag för dig" och trycker igen min egna dörr i ansiktet på mig.
Där står jag som ett frågetecken, undran om jag är så hemsk som hon sa? Är jag verkligen en så illa människa, som försöker hälsa på henne så ofta jag kan, eller så hemskt av mig att ex. köra henne?
Jag försöker verkligen ställa upp och hjälpa andra människor så gott jag kan och hinner. Jag är inne i en tuff period själv, och kämpar för att hitta mig i allt det stressiga. Att en människa säger så till mig när jag verkligen ger så mycket jag kan och sen få en "dörr i ansiktet" för att jag säger nej gör att jag verkligen trycks ner. Egentligen vet jag att jag inte är det, men ord om mitt beteende kan jag ta väldigt hårt. Varför skall jag alltid få skit, utan en egentligen konkret anledning? Jag har för länge sedan konstaterat att jag är för snäll, men vill inte sluta vara den jag är för att människor utnyttjar det. Jag vill kunna vara mig själv utan att folk gör det, eller vänder det som en nackdel mot mig.
SUCK, säger jag bara...Alltid är det något och jag blir så trött på det och undrar var all min kraft ska komma ifrån :( Ibland känns det som om jag skulle behöva ett mirakel för att komma ur det här.
(Jag vet att ni som läser denna blogg för att kolla tatueringar kanske inte tycker det är kul att läsa om diverse andra tankar och funderingar, men bara bläddra vidare i sådana fall.)
GRATTIS min lilla mamazita, Stephanie på den 20-års dag! All ära till dig idag gumman.
Där står jag som ett frågetecken, undran om jag är så hemsk som hon sa? Är jag verkligen en så illa människa, som försöker hälsa på henne så ofta jag kan, eller så hemskt av mig att ex. köra henne?
Jag försöker verkligen ställa upp och hjälpa andra människor så gott jag kan och hinner. Jag är inne i en tuff period själv, och kämpar för att hitta mig i allt det stressiga. Att en människa säger så till mig när jag verkligen ger så mycket jag kan och sen få en "dörr i ansiktet" för att jag säger nej gör att jag verkligen trycks ner. Egentligen vet jag att jag inte är det, men ord om mitt beteende kan jag ta väldigt hårt. Varför skall jag alltid få skit, utan en egentligen konkret anledning? Jag har för länge sedan konstaterat att jag är för snäll, men vill inte sluta vara den jag är för att människor utnyttjar det. Jag vill kunna vara mig själv utan att folk gör det, eller vänder det som en nackdel mot mig.
SUCK, säger jag bara...Alltid är det något och jag blir så trött på det och undrar var all min kraft ska komma ifrån :( Ibland känns det som om jag skulle behöva ett mirakel för att komma ur det här.
(Jag vet att ni som läser denna blogg för att kolla tatueringar kanske inte tycker det är kul att läsa om diverse andra tankar och funderingar, men bara bläddra vidare i sådana fall.)
GRATTIS min lilla mamazita, Stephanie på den 20-års dag! All ära till dig idag gumman.
Kommentarer
Trackback